Välfärdsområdesfullmäktige
Mötesdatumet är fastställt. Föredragningslistan är ännu inte inlagd i radarn och publiceras därför inte som sakfrågor.
Se beslutade mötestider i originalprotokollet ↗Österbottens välfärdsområde
Här följer jag Österbottens välfärdsområdes möten, ekonomi och beslut – vad som är avgjort, vad som ännu behandlas och vad det betyder i vardagen.
Varför radarn finns
Förslag, diskussioner och fattade beslut blandas lätt ihop. Här samlar jag frågor från Österbottens välfärdsområde, visar vilket skede de befinner sig i och länkar till underlaget bakom sammanfattningen.
Möten och föredragningslistor
Här visas kommande möten först. När mötet är genomfört flyttas frågorna vidare till beslut eller fortsatt beredning.
Mötesdatumet är fastställt. Föredragningslistan är ännu inte inlagd i radarn och publiceras därför inte som sakfrågor.
Se beslutade mötestider i originalprotokollet ↗Det här var punkter på dagordningen – inte verifierade slutliga beslut.
Ekonomin utan ekonomispråk
En återkommande lägesbild för dig som vill förstå om ekonomin faktiskt blir bättre – och vad siffrorna kan betyda för vården och omsorgen.
Den löpande verksamheten visar överskott. Samtidigt finns ett stort underskott från tidigare år kvar och flera kostnader kan bli högre under resten av året.
Ekonomin på en bild
Det går åt rätt håll. Men det mesta återstår.
Ett halvårsresultat, inte ett färdigt bokslut.
Det överskott som den reviderade budgeten räknar med.
Den gamla skuld som fortfarande måste arbetas bort.
Förenklad beräkning av vad som då återstår efter 2026.
Vad betyder det?
År 2025 gav ett överskott på 17,07 miljoner euro, men efter bokslutet återstod fortfarande 48,42 miljoner euro i ackumulerat underskott. Om 2026 slutar enligt den ändrade budgeten återstår ungefär 39,1 miljoner.
Delat på 2027 och 2028 motsvarar det omkring 19,6 miljoner euro i överskott per år. Det är en förenklad räknebild – inte en officiell prognos.
Varför ändrades budgeten?
Den ursprungliga budgeten räknade med ett överskott på 52,3 miljoner euro. När sparkraven visade sig vara för hårda tillfördes bland annat pengar för sjukhusvård, serviceboende, funktionshinderservice och vikarier. Det budgeterade överskottet sjönk till 9,3 miljoner.
Var finns trycket?
Vad följer jag nu?
Lättläst · grundligt · med källor
Här får du den lättlästa sammanfattningen, min analys och originalprotokollet på samma ställe.
11 möten visas
Följer du ekonomin över flera möten? Se den samlade Ekonomikollen →
Fullmäktige gick igenom ekonomin för årets andra kvartal och bestämde mötestiderna för 2027. En stor del av mötet handlade om svar på tidigare motioner: samarbete mellan sjukhusen, egen verksamhet jämfört med köptjänster, hemvård, klientavgifter, klimakterievård, vård vid missfall, neuropsykiatriskt stöd och sjukhusundervisning.
Flera svar godkändes, men inte alla. Frågan om hemvård och äldreomsorg i Vasa skickades tillbaka eftersom fullmäktige ville ha tydligare besked om bland annat personal, kapacitet och framtida behov. Även frågor om HYTE-finansiering, vård vid missfall och stöd för personer inom neurodiversitetsspektrumet återremitterades för fortsatt beredning.
Det var bra att fullmäktige inte nöjde sig med svar som fortfarande lämnade viktiga frågor öppna. Särskilt hemvården behöver mer än allmänna formuleringar. Jag funderar ändå på hur man säkerställer att återremisserna faktiskt leder till tydligare beslut – och inte bara till ännu en omgång text.
Fullmäktige godkände bokslutet för 2025 och tog del av revisionsnämndens utvärdering. Styrelsen fick i uppdrag att redovisa vilka åtgärder revisionens iakttagelser leder till. Det betyder att mötet inte bara avslutade föregående år, utan också krävde fortsatt uppföljning.
Den uppdaterade servicestrategin och åtgärderna i framtids- och utvecklingsprogrammet godkändes. Fullmäktige behandlade dessutom ett strategiskt samarbetsavtal, uppföljningen av välfärdsplanen och redogörelsen över motioner och initiativ.
Det är bra att revisionens synpunkter kopplas till ett tydligt svar från styrelsen. Samtidigt är strategier bara värdefulla om de märks i människors vardag. Jag vill följa hur de nya målen påverkar tillgången till service, personalens arbete och stödet till äldre.
Fullmäktige tog del av personalrapporten för 2025 och godkände enhälligt ett initiativ om en personalenkät kring jämställdhet och likabehandling. Ekonomin följdes upp genom kvartalsöversikten för Q1 och en budgetändring för 2026, som godkändes efter omröstning.
Mötet behandlade också framtids- och utvecklingsprogrammets åtgärder samt motioner om cancerstrategin, dosdispensering av läkemedel, dygnet-runt-jour, narkotikarelaterade dödsfall och hur resurser används inom vården.
Personalen är en av välfärdens viktigaste resurser, så enkäten om jämlikhet är ett bra steg. Men en enkät räcker inte i sig. Jag funderar på hur resultaten ska omsättas i arbetsvillkor, ledarskap och bemanning – och hur budgetbesluten påverkar just de frågorna.
Fullmäktige tog del av nationalspråksnämndens årsrapport och godkände en budgetändring samt den korrigerade statliga finansieringen för 2026. Programmet för egenkontroll, personalstrategin, revisionstjänsterna och principerna för ägarstyrning behandlades också.
Rapporten Hur mår Österbotten, en omvärldsanalys och en analys av megatrender gav underlag för framtida planering. Därtill behandlades motioner om palliativ vård, äldres boende, fungerande vårdkedjor, hemvård, nattambulans och vård vid missfall. Flera ärenden skickades tillbaka för mer konkret beredning.
Det är ett starkt möte när både dagens ekonomi och framtidens behov finns på bordet. Min oro är att helheten blir så stor att de konkreta problemen försvinner bland strategidokumenten. Hemvård, palliativ vård och ambulansservice måste kunna följas upp med tydliga mål som människor förstår.
Fullmäktige tog del av ekonomin för Q3 och godkände budgeten för 2026 samt verksamhets- och ekonomiplanen för de följande åren. Investeringsbudgeten och investeringsplanen behandlades, liksom vilka personer och organ som har redovisningsansvar.
Den uppdaterade servicestrategin godkändes med förtydliganden. Fullmäktige fattade också beslut om nivån på den prehospitala akutsjukvården 2026 och uppdaterade grunderna för intern kontroll och riskhantering.
Det här är ett möte som påverkar vardagen långt mer än rubriken ”budget” antyder. Pengarna, servicenätet och ambulansberedskapen hänger ihop. Jag funderar särskilt på hur förändringarna ska förklaras lokalt, innan människor märker dem först när de behöver hjälp.
Ekonomin och de strategiska mätarna för Q2 följdes upp. Fullmäktige godkände välfärdsområdesstrategin för 2026–2029 med ändringar och behandlade även budgetändringar, stöd till fullmäktigegrupper och ett samarbetsavtal inom Västra Finland.
Många motioner gällde människors faktiska tillgång till service: språkliga rättigheter, Berghemmet, avgiftsfri vård efter sexualbrott, tandläkares deltidsarbete, tvåspråkighet och vårdkedjan för äldre. Svaret om äldres vårdkedja återremitterades enhälligt för tydligare beredning.
En ny strategi behövs, men den måste tåla frågan: vad förändras för den som behöver vård? Jag tycker det var rätt att kräva ett bättre svar om äldres vårdkedja. Just övergångarna mellan hemmet, sjukhuset och fortsatt omsorg är där systemen ofta brister.
Valresultatet fastställdes och fullmäktige valde styrelse, revisionsnämnd, nationalspråksnämnd och valnämnd för mandatperioden 2025–2029. Fullmäktige beslutade också om antalet vice ordförande och noterade hur fullmäktigegrupperna hade bildats.
Samtidigt avslutades ekonomiarbetet för 2024: revisionsberättelsen antecknades, bokslutet godkändes och de redovisningsskyldiga beviljades ansvarsfrihet. Utvärderingsberättelsen, Q1-översikten och personalrapporten behandlades också.
Mycket av mötet var organisatoriskt, men vem som får ansvar spelar stor roll för hur besluten blir. Jag tycker att den nya mandatperioden bör börja med öppen uppföljning: inte bara vilka organ som valts, utan vad de lovar att förbättra och hur invånarna kan följa resultatet.
Fullmäktige tog del av nationalspråksnämndens rapport och rapporten Hur mår Österbotten. Man behandlade även riskerna när organisationsbidrag minskar, stödet till fullmäktigegrupper och välfärdsområdets fastighetsstrategi.
Förvaltningsstadgan godkändes med en ändring som behöll nio platser i nationalspråksnämnden. Arvodes- och resestadgan godkändes efter omröstning. Dessutom behandlades jämställdhets- och likabehandlingsplaner samt motioner om personalens branschbyte, Berghemmet och rådgivning.
Det är bra att språk och jämlikhet inte behandlas som sidofrågor. Samtidigt funderar jag på hur rättigheterna följs i vardagen. Det räcker inte att representationen finns i en nämnd – servicen måste också fungera på svenska när en människa faktiskt behöver den.
Fullmäktige förnyade besluten om välfärdsområdescertifikat och banklimiter. De används för att trygga likviditeten när pengarna tillfälligt inte räcker mellan utbetalningar och större lån.
Åtgärder efter revisionsnämndens granskning av stödet till fullmäktigegrupper behandlades, och anvisningarna uppdaterades. Valnämndens sammansättning ändrades för att den skulle vara beslutför inför valet. Fullmäktige behandlade också en motion om att trygga verksamheten för Skatila FBK.
Det här kan låta administrativt, men tydliga regler för pengar och politiskt stöd är en förtroendefråga. Jag tycker att redovisningen ska vara enkel att granska. Jag funderar också på hur den lokala räddningsverksamheten kan tryggas långsiktigt, inte bara genom enskilda motionssvar.
Fullmäktige följde upp ekonomin för Q3, behandlade budgetändringen för 2024 och uppdaterade de strategiska åtgärderna. Servicestrategin och investeringsplanen för 2026–2029 behandlades tillsammans med ändringar i investeringsbudgeten.
Budgeten för 2025 godkändes utan ändringar i siffrorna men med mindre textändringar. Fullmäktige fattade också beslut om servicenivån för den prehospitala akutsjukvården och godkände programmet för egenkontroll.
Budgetmöten blir lätt en kamp om siffror, men bakom varje rad finns tillgång till vård, omsorg och trygghet. Jag funderar särskilt på balansen mellan sparkrav och närservice. Det viktiga är inte bara att budgeten håller, utan att människor fortfarande får hjälp i tid.
Fullmäktige tog del av styrelsens svar på revisionens utvärdering, följde upp Q2-ekonomin och diskuterade budgetberedningen för 2025. Utfallet av välfärdsstrategin granskades och förändringar i personalorganisationen behandlades.
Stödet till fullmäktigegrupper granskades. Motionerna handlade bland annat om papperslösas rätt till vård, intern rekrytering, köpta tjänster, försök med kortare arbetstid, företagshälsovården, social- och hälsocentralernas öppettider samt fortsatt laboratorieverksamhet.
Det är bra att både ekonomi och organisation granskas, men uppföljning måste leda till begriplig förändring. Jag funderar på hur mycket invånarna egentligen kan se av resultaten. När frågor om öppettider, laboratorier och köptjänster avgörs borde konsekvenserna beskrivas mycket tydligare.
Antons egna texter
Här finns längre blogginlägg, erfarenheter och kommentarer. Mina reflektioner om ett visst möte finns däremot direkt vid mötets sammanfattning.
Om offentliga finanser, exportindustri, företagande och investeringar.
Läs blogginlägget →Vad krävs för att en modell på papperet också ska fungera i vardagen?
Läs blogginlägget →Om klientomdömena i Kristinestad och Kronoby och vad andra kan lära.
Läs blogginlägget →Saknar du en fråga?
Skicka gärna en politisk fråga, ett offentligt dokument eller ett påstående du vill få kontrollerat. Undvik patientuppgifter och andra känsliga personuppgifter.